Jag drömmer om en turkisk van. En katt som älskar vatten.
Grisar drömmer nog inte om att stå som julskinka på ett bord, de gillar ju att nöffa och vara i lera. Det är ingenting dåligt, att vara en gris.

Det känns lite trist att Fredrik och jag har lite åkrar, skog och sjöar mellan oss, för nu när höstens tidigt mörka kvällar kommer vill jag ha honom precis här.

Åå...