saelic - En virulogisk undersökning

Ett (kärt) återbesök på Previa i Huddinge inträffade vid halv tre tiden idag, för den tredje och sista sprutan mot Hepatit B. Hurvida det var den sista behöver inte vara så säkert, sköterskan uttryckte sig: "Ja, dags för den tredje och förhoppningsvis sista sprutan för dig då!" Även vid vaccinationer kräver jag att få ligga på brits. Den här gången gjorde injektionen ont. Eller snarare mer ont ävad de andra gjorde. Innan jag gick därifrån skrev sköterskan en remiss till mig. (En som vi kallar virulogisk undersökning och som nämligen jag packade och skickade till henne för några veckor sedan!) Hon sa att jag får välja provtagningscentral för ett blodprov jag måste ta om en månad. Jag kommer att gå till Huddinge sjukhus såklart och be någon av mina kollegor att sticka mig, det känns tryggt.
Om provresultatet visar sig att jag inte har tillräckligt med vaccin kommer sköterskan på Previa att kontakta mig igen, annars gör hon inte det och då är allting som det ska vara.

Somliga sjuksköterskor på jobbet är så pinsamma och odrägliga att jag blir upprörd på riktigt. Man undrar ibland vad för lama arbetsuppgifter dom har om dom inte ens kan köra en vagn med tre kartonger fyllda med remisser. En ropade högt i korridoren utanför oss (för sig själv eller sitt alterego) och klagade på aj så dåligt för hennes rygg det var och åh vad hon aaldriig kommer att gå ner till oss igen och hämta materiell. Det va det värsta! Typ... En annan avdelning har bestämt sig för att beställa rör från Medicarrier (ett ställte som Fredrik kallat sjukhusaffären) och är villig att betala mer för provrören, då får de sin leverans direkt till dörren via varumottagningen. Det passar tydligen sig inte att de kommer ner till oss två gånger i månaden och hämtar och samtidigt sparar pengar eftersom vi har en bra deal trots att vi inte längre kör ut hela sjukhusets remiss- och materialbeställningar (vilket var ohyggligt mycket). Och då var det bara EN person som skulle serva landets största sjukhus med det. Ja, det är så dåligt att ni slutat med utkörningen, så jobbigt för oss att gå ner 1-2 gånger i månaden hit för att hämta.
Det var en tjänst vi gjorde gratis, i åtta år.

Lata, oförskämda sura och bittra sjuksköterskor, UGH!

Bara för en kort sekund känns det som att jag lever efter en tysk livsstil: leva för att arbeta.
Så känns det annars aldrig, men någon gång känner man så, när man befinner sig på jobbet i sisådär 11 timmar om dagen. Nästan hela tiden man är vaken är man på jobbet.

Mon petit bonhomme, il arrive bientôt!
:)